Kolet har varit viktigt för Svalbard

Kolet har varit viktigt för Svalbard. Kolgruvorna har behövt människor och infrastruktur. Det finns ingen annan plats så långt norrut  dit det är så lätt att åka för att forska eller turista. Det är helt unikt och det är tack vare kolindustrin. Idag är priserna på kol låga och det är svårt att få någon vinst på gruvdriften. När vi åkte hem så varslade man 150 människor.

Personligen så gillar jag inte kolkraftverk även om man idag forskar på t.ex Svalbard om man skulle kunna begrava koldioxidgasen som blir, men utan kolet så hade varken Svalbard (eller vi i resten av Europa för den delen) kunnat få det så bra så snabbt.  Det var en stor energikris och vi höll på att bränna upp varenda träd som fanns i Europa strax innan vi upptäckte kolet och senare oljan.

Redan när man började använda fossila bränslen så insåg vetenskapsmännen att det skulle påverka växthuseffekten, men man kunde ju aldrig i sin vildaste fantasi föreställa sig att vi skulle använda sådana mängder som vi gör idag, så man tänkte sig mera att det skulle bli lite lagom varmt.

en hög med kol

Kolet används även som dekoration på Svalbard. Jag fick höra talas om att en traditionell brudbukett gärna har en stenkol i mitten och sedan fågelfjädrar runt. Det finns inte så stora blommor och säsongen är kort för växtligheten, så man har varit tvungen att ta vad man har. Den som berättade om brudbuketten berättade också om ett vinterbröllop där man istället för raketer kunde njuta av ett fantastiskt norrsken i den mörka polarnatten!

Som jag nämnt tidigare så sköt tyskarna in en raket i en av gruvorna under andra världskriget. Som jag förstått det var det i gruva 2. Den gruvan står idag tom, men i december så smyckas gruvan med lampor. Alla barn vet att det är där ”Julenissen” bor  (dvs Tomten ) . I byn ställer man också ut en speciell brevlåda så att barnen har någonstans att lägga alla sina önskelistor.

julenissens gruva

Kol bildas av växter som inte kan förmultna på vanligt sätt eftersom det saknas syre och de utsätts för värme och tryck. Om våra myr och mossmarker skulle få stå orörda och växa till sig i tjocklek eller bli övertäckta av ett tusen meter tjockt lager och därmed utsättas för allt högre tryck så skulle det till slut bildas stenkol av all torv, men det tar tid. Lång tid.

Du kanske undrar hur det kunde finnas så mycket växter på en sån väldigt kall plats att det blev en massa kol av dem? Det beror helt enkelt på att Svalbard inte alltid varit kall. Man har t.o.m hittat stora dinosauriefossil på Svalbard. Vill du läsa mera om detta så kan du hitta information om det här.

Vi såg  massor av fossil från plantor. En del blad var stora som händer. Man ville plocka ryggsäcken full och ta hem, men dels ska man orka gå ner för fjället och dels finns det begränsningar i hur många kilo man får ta med på flyget. 😉 Varför vissa växter blir kol och andra fossiliseras kan jag inte riktigt svara på, men jag gissar att det är trycket och värmen som saknas då det blir fossil.

 

Annonser

4 reaktioner på ”Kolet har varit viktigt för Svalbard

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s