Jag är hemma igen med en lätt förkylning i bagaget. När planet landade vid 22 tiden, så blev jag lite förvånad över att det var alldeles mörkt ute. På Svalbard var det ljusa kvällar fortfarande, men jag gissar att det kommer att snabbt bli allt mörkare även där nu. I mitten på november så blir det mörkt både dag och natt. Det är helt mörkt fram till mitten av februari. Först 8 mars så kan man på allvar se solen. Då firar man solfest. Det tror jag att jag skulle ha också om jag levt i ständigt mörker i 3 månader.
Bilden nedan är inte fotad en kväll utan en tidig morgon.
Skotrar såg man överallt. De flesta stod parkerade på lastpallar nu under sommaren och väntade på snö. Det finns betydligt fler skotrar än bilar. (Det är kanske inte så konstigt eftersom det bara finns 45 km bilväg.) Vid de flesta hus så stod det skotrar vid uppfarten tillsammans med cyklar och bilar, men det fanns också större skoterparkeringar. Just den här bilden som kommer nu är inte min egen utan är tagen av någon av Naroms kursledare. (Narom är de som ordnar denna vidareutbilning för lärare. De har även träffar fär skolelever. Vill du läsa mera så kan du se här.)
Även om man kan åka så snart det blir snö, så blir det mörkt fort. Den riktiga skotersäsongen då man gör längre utflykter är därför i mitten på mars och framför allt april då det är midnatsssol.
| Sted | Første gang midnattssol | Siste gang midnattssol |
| Longyearbyen | 20. april | 23. august |
Reklamfilm hur det kan se ut på vintern
Om man gör utflykter har man alltid gevär med sig och extra kläder och mat. Vad som helst kan hända när det gäller vädret, så man måste vara beredd. Ingen ger sig ut ensam och man har aldrig bara en skoter. Om den går sönder måste man kunna åka hem med någon annan. Om man skulle råka se en isbjörn på håll, så ska man åka därfrån. Det är förbjudet enligt lagen att åka närmare och skrämma den. Det är också dumt att försöka sig på att slåss mot en björn.
Själv fick jag aldrig se en isbjörn under veckan vi var där, men av av de andra kursdeltagarna hade sett en isbjörn då de var ute på en båtutflykt dagen innan vi började. De finns alltså på riktigt! 🙂
trädgårdssurr 
Wow, jag har missat hela din resa Lena (såg ju att du skrev om den tidigare i år) Jag har, inte kollat bloggar mm på ett tag. KUL, å vilket äventyr, tack för att du (som alltid) delar kunskap varvat med fina bilder / Pia (365- bloggare)
jag har knappt hunnit blogga om den så jag förstår om inte du haft tid att läsa. 😉 Det är hektiska tider nu. 🙂
Hehe… =) men de inlägg du gjort om resan. de jag läste igår var intressanta.
Dålig internetuppkoppling här, så har överlag varit dålig på att följa din o andras bloggar i år.
Man kan inte hinna med allt. 🙂